Vad är psykisk hälsa?
Främjande av psykisk hälsa är all verksamhet som stöder oss att
uppnå en optimal psykisk hälsa. Psykisk hälsa är inte bara frånvaro
av psykisk ohälsa, utan psykisk hälsa utgör en individuell resurs.
Det är viktigt att notera att psykisk ohälsa och psykisk hälsa är
två skilda begrepp. I begreppet psykisk hälsa ingår bland annat
herravälde över det egna livet (bemästring), självkänsla, vitalitet
och psykisk motståndskraft (resiliens). Andra kännetecken på en god
psykisk hälsa är en god funktionsförmåga och förmåga till mänskliga
relationer. För att understryka skillnaden mellan psykisk ohälsa
och psykisk hälsa har även begreppet "positiv psykisk hälsa"
introducerats (Bradburn 1965). Den är en grundsten i livet som
möjliggör livsglädje, ger hopp och ork i vardagen och gör det
lättare att handskas med och klara av motgångar. På det
känslomässiga planet tar sig psykisk hälsa uttryck som en
upplevelse av välbefinnande (Heiskanen et al. 2006).
Satsning på friskfaktorer i stället för riskfaktorer
Ovan nämnda distinktion mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa
medför att främjandet av psykisk hälsa kan särskiljas från
förebyggandet av psykisk ohälsa. Den förebyggande verksamheten
strävar till att förebygga psykiatrisk sjuklighet, medan främjandet
av psykisk hälsa (promotion) strävar till att stärka positiv
psykisk hälsa. Inom främjandet av psykisk hälsa anlägger man därför
ett friskvårdande (salutogent) perspektiv i stället för det
traditionella sjukdomscentrerade perspektivet. I stället för att
särskilja och kanske peka ut personer i risk, strävar man till att
öka friskfaktorerna för alla.
Det finns ingen hälsa utan psykisk hälsa
Det allmänna hälsofrämjande folkhälsoarbetet tenderar ofta att
inrikta sig enbart på kroppshälsan. Man strävar till att förbättra
kost- och motionsvanor och förebygga rökning och överdrivet
alkoholbruk. Den snäva synen på hälsan ignorerar att en allt större
del av sjukdomsbördan och illamåendet beror på psykisk ohälsa.
Trots att medellivslängden ökar och hälsosituationen generellt sett
blivit bättre, ökar besvär såsom ångest, sömnbesvär och
trötthet.
Ofta får man en känsla av att man inom folkhälsoarbetet värderar
arbetet för kroppshälsan högre än arbetet för psykisk hälsa. Ofta
glömmer man därför bort att beakta den psykiska hälsans
bestämningsfaktorer i det hälsofrämjande arbetet. etta illustreras
till exempel av att man i den färska kvalitetsrekommendationen för
främjande av hälsa (Social- och hälsovårdsministeriet 2006)
negligerar främjandet av den psykiska hälsan så gott som helt.
I informationssamhället är en god psykisk hälsa en allt
viktigare egenskap för arbetstagarna. Därför bör kommunernas och
organisationernas hälsofrämjande arbete utvidgas till att även
omfatta främjandet av mental hälsa. Förverkligandet av arbetet för
att främja den psykiska hälsan behöver också stöd från nationella
instanser på ett helt annat sätt än idag.
Den psykiska hälsan har många bestämningsfaktorer
Individens psykiska hälsa bestäms av ett flertal samverkande
faktorer. Sådana faktorer är bland annat biologiska faktorer (t.ex.
arvsanlag och drogbruk), psykologiska faktorer (t.ex. uppfostran
och självtillit) och sociala faktorer (t.ex. familjeförhållanden
och socialt nätverk). Arbetet för att främja den psykiska hälsan
bör inriktas på den psykiska hälsans bestämningsfaktorer. Dessa
faktorer ligger ofta utanför hälsosektorn, och ett framgångsrikt
arbete för att främja den psykiska hälsan förutsätter därför
gränsöverskridande tvärsektoriella åtgärder (WHO 2004).
En god psykisk hälsa har återverkningar
Arbetet för att främja den psykiska hälsan påverkar inte bara
individernas psykiska hälsa. En bättre psykisk hälsa har
återverkningar i form av minskat alkohol- och drogbruk (många
använder alkohol och droger för sitt psykiska illabefinnande), ökad
arbetsförmåga och produktivitet och förbättrad kroppshälsa
(depression och annan psykisk ohälsa är en riskfaktor för många
kroppssjukdomar så som diabetes och hjärtsjukdomar).
Den psykiska hälsan kan påverkas
Forskning har påvisat att evidensbaserade åtgärder för att
främja den psykiska hälsan är effektiva. Åtgärder kan förutom inom
hälsovården göras till exempel inom skolsektorn, ungdomsarbetet,
dagvården, stadsplaneringen och fastighetssektorn. Trots detta är
arbetet för att främja den psykiska hälsan eftersatt. De flesta
kommuner saknar såväl planer för arbetet för psykisk hälsa som
personalresurser för främjandet av kommuninvånarnas psykiska hälsa
(Harjajärvi 2007).
Individens grundläggande rättigheter är viktiga för den psykiska
hälsan. Ett demokratiskt medborgarsamhälle utgör därför en god
utgångspunkt för arbetet för främjande av den psykiska hälsan. Det
är inte alltid självklart att beslutskonsekvenserna för den
psykiska hälsan beaktas inom kommunen. I många fall kommer man inte
ens att tänka på vilka konsekvenserna kan vara för den psykiska
hälsan.
Den psykiska hälsan åtgärdas bäst genom gemensamma
åtgärder
Vissa bestämningsfaktorer för den psykiska hälsan är sådana som
individen själv kan påverka genom egna val. Många
bestämningsfaktorer är dock sådana att de kan påverkas enbart genom
gemensamma åtgärder på samhällelig nivå. Världshälsoorganisationens
Ottawa-manifest betonar att strukturella insatser för att skapa
stödjande miljöer och rättvisa förutsättningar för hälsa är
centrala för det hälsofrämjande arbetet. I det befolkningsinriktade
arbetet för att främja den psykiska hälsan försöker man tillföra
friskfaktorer bland annat genom att skapa stödjande miljöer.
Insatserna inriktas på att människor ges möjlighet att påverka sin
egen livssituation och närmiljö, att stimulera social förankring
och ett aktivt socialt deltagande och att underlätta för människor
att hantera vardagslivets krav och att göra hälsosamma val.
Socialt kapital och psykisk hälsa
I det hälsofrämjande arbetet beaktar man ofta bara människans
fysiska kapital och kunskapskapital. I arbetet för psykisk hälsa är
det sociala kapitalet av stor vikt (McKenzie och Harpham 2006). Det
sociala kapitalet formas av vårt närsamhälle, de sociala nätverken,
normerna och det ömsesidiga förtroendet som möjliggör samarbete och
samordning till gemensam nytta. Forskning har påvisat samband
mellan socialt kapital, ekonomisk tillväxt, lägre kriminalitet,
social kohesion och bättre psykisk hälsa.
Effektiva interventioner för främjande av psykisk hälsa
Utvärderande forskning har påvisat att befolkningens psykiska
hälsa kan främjas med en rad olika åtgärder (Doughty 2005).
Följande typer av åtgärder för att främja den psykiska hälsan är
evidensbaserade, dvs baserade på utvärderande forskning med
kontrollgrupper:
- Hembesök hos ensamstående gravida och småbarnsmödrar (se
nedan)
- Inklusion av personer med psykisk ohälsa i arbetslivet
- Åtgärder på organisationsnivå för att minska stress och främja
psykisk hälsa i arbetslivet
- Skolbaserade program för främjande av psykisk hälsa (se
nedan).
- Antimobbningsprogram i närsamhället.
- Program för ökad delaktighet i närsamhället (se nedan).
- Kurser i psykiska första hjälpen.
- Mini-intervention för att reducera alkoholbruk.
- Grupper för kamratstöd mellan arbetslösa.
- Program för ökad problemlösnings- och kommunikationsförmåga i
parrelationen.
- Antistressgrupper.
- Grupp- och frivilligverksamhet för att förebygga ensamhet hos
äldre personer.
- Åtgärder för att förbättra boendemiljön (se nedan).
Några exempel på framgångsrika program
Tidiga interventioner för att stöda en sund psykisk utveckling
är centrala i främjandet av mental hälsa. Evidensen från
hembesöksprogram hos ensamstående gravida kvinnor
och småbarnsmödrar (Olds 2002) har visat på klara gynnsamma
effekter för den psykiska hälsan hos såväl barn som mödrar.
Programmet har minskat barnmisshandeln och behovet av socialhjälp,
och vid långtidsuppföljning av barnen även minskat brottslighet,
drogmissbruk och promiskuitet i tonåren.
Många skolprogram har visats främja den
psykiska hälsan. Skolprogram söm stärker självkänslan, minskar
mobbningen och ökar den emotionella kompetensen har visats främja
elevernas psykiska hälsa. Ett exempel är programmet "Positive Youth
Development" (Caplan et al. 1992) som stärker den sociala
kompetensen och förmågan att tacka nej till alkohol och
narkotika.
Undermåliga bostadsförhållanden står i samband
med psykiska hälsoproblem. Enligt en meta-analys (Thomson et al.
2001) av 18 olika studier hade åtgärder som förbättrade
bostadsbeståndet även en effekt på den psykiska hälsan. Invånarna
rapporterade en bättre psykisk hälsa och en högre grad av
delaktighet efter förbättringarna. En studie visade att ju större
förbättringar som gjordes, desto mera förbättrades den psykiska
Interventioner som stärker närsamhället genom
att öka delaktighet, social ansvarstagande och bemyndiga
("empowerment") har visats ge goda effekter på den psykiska hälsan.
Ett välkänt exempel är forskningen kring det ursprungligen
amerikanska "Communities that Care" -programmet (Hawkins et al.
2002), som bygger på aktivering av närsamhället till ett arbete mot
våld. Programmet bygger på multipla insatser på olika nivåer
(närsamhälle, skolor, familjer och individer). Programmet har
visats minska beteendestörningar hos unga, öka föräldrakompetensen
och minska skolproblemen och brottsligheten.
Litteratur
Bradburn N.M., Caplovitz D. Reports on happiness. Chicago:
Aldine Publishing Company, 1965.
Caplan M., Weissberg R.P., Grober J.S., Sivo P.J. Social
competence promotion with inner-city and suburban young
adolescents: Effects on social adjustment and alcohol use. J
Consult Clin Psychol 1992;60:56-63.
Doughty C. The effectiveness of mental health promotion,
prevention and early intervention in children, adolescents and
adults. NZHTA Report 2005; 8(2).
http://nzhta.chmeds.ac.nz/publications/finalmhp7_05.pdf
Harjajärvi M., Pirkola S., Wahlbeck K. Aikuisten
mielenterveyspalvelut muutoksessa. MERTTU-tutkimuksen
palvelukatsaus. Acta 187. Helsingfors: Kommunförbundet och Stakes,
2006. http://groups.stakes.fi/NR/rdonlyres/AA8D982E-DDB4-455F-AD51-880AD50791A5/0/187merttuverkkoon.pdf
Hawkins D., Catalano R., Arthur M. Promoting science-based
prevention in communities. Addict Behav 2002;27:951-976.
Heiskanen T., Salonen K., Kitchener B., Jorm A. Handbok i
psykiska första hjälpen. Vasa: Österbotten-projektet, 2006.
http://www.pohjanmaahanke.fi/Default.aspx?id=499183
McKenzie K., Harpham T. (red). Social Capital and Mental Health.
London: Jessica Kingsley Publishers, 2006.
Olds D.L. Prenatal and infancy home visiting by nurses: from
randomised trials to community replication. Addict Behav
2002;3:1153-1172.
Social- och hälsovårdsministeriet. Kvalitetsrekommendation för
främjande av hälsa. Publikationer 2006:19. Helsingfors: Social- och
hälsovårdsministeriet, 2006.
http://www.stm.fi/Resource.phx/publishing/store/2006/09/pr1158139777250/passthru.pdf
Thomson H., Petticrew M., Morrison D. Health effects of housing
improvement: systematic review of intervention studies. BMJ
2001;323:187-190.
World Health Organization. Promoting mental health: concepts,
emerging evidence, practice: Summary report. Geneve: World Health
Organization, 2004.
http://www.aihi.unimelb.edu.au/pdf/publications/promotingMentalHealth.pdf |