Hemservice och stödtjänster medför de största
kostnaderna
Hemservice för äldre samt måltids- och badservice, färd-, städ-
och trygghetstelefontjänster i anslutning till hemservicen utgör
över hälften av kommunernas genomsnittliga veckovisa kostnader för
öppenvården inom socialvården och hälso- och sjukvården. Andelen
för hemsjukvården av öppenvårdskostnaderna är endast 9 procent,
trots att klienterna berättade att de behöver många olika slag av
hälso- och sjukvård.
Enligt en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften
European Journal of Aging är hemservice den populäraste
serviceformen inom öppenvården. Hemservice fick äldre i snitt 7,5
gånger och 5,9 timmar i veckan. Trots att ett hembesök inte kostar
så mycket, ökar det stora antalet hembesök kostnaderna. De
närståendes hjälp ersätter eller kompletterar den hjälp de äldre
får av hemservicepersonalen.
Rehabiliterande hemvård ges lite
Av hemservicens stödtjänster hörde måltidsservice, som var
förmånlig för kommunerna, till dem som utnyttjades mest.
Måltidsservicen utgjorde endast 5 procent av utgiftspostens
genomsnittliga veckokostnader. Endast få klienter fick
fysioterapitjänster hemma, men kostnadsandelen för besöken var
relativt stor (5 procent) på grund av att tjänsten är dyr. Om
fysioterapibesöken förebygger eller fördröjer intagning till
institutionsvård, kan den servicen sägas "betala sig tillbaka".
Enligt intervjuer med hemvårdsklienter behöver de äldre utöver
fysisk hjälp också hjälp när det gäller att sköta sin sjukdom,
lindra smärta, kunna somna och vila samt lindra ångest och
ensamhet. Kvinnliga klienter behövde oftare än män hjälp för att de
kände sig otrygga och rädda. Nästan alla intervjuade (93 procent)
behövde hjälp varje vecka och över hälften behövde det varje dag.
Klienternas medelålder var 80 år, och majoriteten av dem var
kvinnor.
Ensamboende medför inte större kostnader
Trots att ensamboende utnyttjade öppenvården kvantitativt mer,
fanns det enligt studien ingen koppling mellan ensamboende och
större eller mindre kostnader. Behovet av hjälp med grundläggande
aktiviteter (av- och påklädnad, personlig hygien) ökade
kostnaderna, liksom ett stort behov och utnyttjande av service. Det
fanns ingen koppling mellan kommunvisa aktörer (storlek,
sammanslagen/inte sammanslagen hemservice och hemsjukvård),
serviceutnyttjande eller servicekostnader.
Hur mycket hjälp hemvårdsklienterna behövde, hur mycket de
utnyttjade socialvårds- och hälso- och sjukvårdstjänster inom
öppenvården och hur mycket kostnader servicen medförde undersöktes
i Stakes forskningsprojekt om Integrerad vård vid utskrivning och
hemvård (Palko). Uppgifter samlades in genom att intervjua 721
hemvårdsklienter i 22 kommuner. Kostnaderna för hemservice och
hemsjukvård är svåra att separera från varandra, eftersom
hemservice och hemsjukvård sammanslagits till gemensam hemvård i
många kommuner.
Kostnader för utnyttjande av hemvård

Enhetskostnaderna är tagna ur Hujanens undersökning (2003).
Kostnaderna för färd- och trygghetstelefontjänster och badservice
har beräknats på grundval uppgifterna i två kommuners
bokslut/verksamhetsberättelser.
Kostnader för utnyttjande av hemvård (xls,32
kb)
Teija Hammar
forskare
tfn 09-39672149
Källa: Teija Hammar, Pekka Rissanen, Marja-Leena
Perälä: Home care clients' need for help, and use and costs of
services. European Journal of Aging
(2008):5 |