Ohita navigointi
Till thl.fi-ingångssidan

Kommunala välfärdsstrategier

Hemservice och stödtjänster medför de största kostnaderna

Hemservice för äldre samt måltids- och badservice, färd-, städ- och trygghetstelefontjänster i anslutning till hemservicen utgör över hälften av kommunernas genomsnittliga veckovisa kostnader för öppenvården inom socialvården och hälso- och sjukvården. Andelen för hemsjukvården av öppenvårdskostnaderna är endast 9 procent, trots att klienterna berättade att de behöver många olika slag av hälso- och sjukvård.

Enligt en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Aging är hemservice den populäraste serviceformen inom öppenvården. Hemservice fick äldre i snitt 7,5 gånger och 5,9 timmar i veckan. Trots att ett hembesök inte kostar så mycket, ökar det stora antalet hembesök kostnaderna. De närståendes hjälp ersätter eller kompletterar den hjälp de äldre får av hemservicepersonalen.

Rehabiliterande hemvård ges lite

Av hemservicens stödtjänster hörde måltidsservice, som var förmånlig för kommunerna, till dem som utnyttjades mest. Måltidsservicen utgjorde endast 5 procent av utgiftspostens genomsnittliga veckokostnader. Endast få klienter fick fysioterapitjänster hemma, men kostnadsandelen för besöken var relativt stor (5 procent) på grund av att tjänsten är dyr. Om fysioterapibesöken förebygger eller fördröjer intagning till institutionsvård, kan den servicen sägas "betala sig tillbaka".

Enligt intervjuer med hemvårdsklienter behöver de äldre utöver fysisk hjälp också hjälp när det gäller att sköta sin sjukdom, lindra smärta, kunna somna och vila samt lindra ångest och ensamhet. Kvinnliga klienter behövde oftare än män hjälp för att de kände sig otrygga och rädda. Nästan alla intervjuade (93 procent) behövde hjälp varje vecka och över hälften behövde det varje dag. Klienternas medelålder var 80 år, och majoriteten av dem var kvinnor.

Ensamboende medför inte större kostnader

Trots att ensamboende utnyttjade öppenvården kvantitativt mer, fanns det enligt studien ingen koppling mellan ensamboende och större eller mindre kostnader. Behovet av hjälp med grundläggande aktiviteter (av- och påklädnad, personlig hygien) ökade kostnaderna, liksom ett stort behov och utnyttjande av service. Det fanns ingen koppling mellan kommunvisa aktörer (storlek, sammanslagen/inte sammanslagen hemservice och hemsjukvård), serviceutnyttjande eller servicekostnader.

Hur mycket hjälp hemvårdsklienterna behövde, hur mycket de utnyttjade socialvårds- och hälso- och sjukvårdstjänster inom öppenvården och hur mycket kostnader servicen medförde undersöktes i Stakes forskningsprojekt om Integrerad vård vid utskrivning och hemvård (Palko). Uppgifter samlades in genom att intervjua 721 hemvårdsklienter i 22 kommuner. Kostnaderna för hemservice och hemsjukvård är svåra att separera från varandra, eftersom hemservice och hemsjukvård sammanslagits till gemensam hemvård i många kommuner.

Kostnader för utnyttjande av hemvård

Enhetskostnaderna är tagna ur Hujanens undersökning (2003). Kostnaderna för färd- och trygghetstelefontjänster och badservice har beräknats på grundval uppgifterna i två kommuners bokslut/verksamhetsberättelser.
Kostnader för utnyttjande av hemvård (xls,32 kb)

Teija Hammar
forskare
tfn 09-39672149

Källa: Teija Hammar, Pekka Rissanen, Marja-Leena Perälä: Home care clients' need for help, and use and costs of services. European Journal of Aging (2008):5

Skriv ut | Tipsa en kollega

Publicerats 6.10.2008, Uppdaterats 6.10.2008

Uppdaterats 6.10.2008
© THL, 2009 | Info om webbplatsen | Webbredaktionen
Institutet för hälsa och välfärd - PB 30, 00271 Helsingfors - Karta- Tfn 020 610 6000, Fax 09-76 13 07, E-post fornamn.efternamn@thl.fi